Det hemliga uppdraget.

Så, förra lördagen var det dags, avslöjandet av det hemliga uppdraget som jag och Kvadrat var på tidigare i år.
Vi har tillsammans varit med i TV inspelningen av Duellen som sändes i SVT1 i lördags kväll.
Det var riktigt roligt att se resultatet, hur de hade klippt ihop inspelningen och hur tävlingen skulle se ut i studio och bland Svenska folket.
Det som jag tyckte var extra roligt var att Kvadrat fick framstå som ”huvudperson” i tävlingen mot Mattias och hans mountainbike, alltså inte jag, och inte vi som ekipage.

För er som missat detta avsnitt så går det att se det åter på SVT play; https://www.svtplay.se/video/14931248/duellen/duellen-sasong-1-avsnitt-2?start=auto

Något som såklart har varit svårt är att inte få säga eller berätta någonting alls om vad vi gjorde i Stockholm, och att dessutom inte få avslöja hur det har gått i duellen, eller veta hur det skulle framställas i TV.
Jag är verkligen nöjd med hur SVT framställde både mig och min duellant Mathias.

Publicerat i Dairy | Lämna en kommentar

Maj och Juni – två månader som tydligen passerat.

Sommaren kom snabbare än vad jag hann med, som tur är, är den inte över än.

Det har hänt en hel del här på gården vad gäller hästarna.
Först och främst så gick fyraåringarna en talanguttagning tre dagar efter Össjös tävling. Här fick jag visa upp dem i ett egenvalt dressyrprogram, jag valde ett av debutantprogrammen som jag ansåg var bäst anpassat för just en fyraårig häst. Alla tre grabbarna gjorde ett bra program. Tassen kändes allmänt matt och det märks att han är stort behov av vila. Empe hade dragit på sig världens förkylning dagen till ära, men kämpade på bra. Anton visade sig från sin bästa sida och sprang upp så fint.
Det kändes extra roligt eftersom jag inte vågat visa honom för Anne med tanke på att han briljaderar så mycket med en frambenet.
Det var Anne som dömde dressyren, och hon hade ingenting att säga om det, utan summan av det hela blev att det finns exteriört korrekta hästar som inte håller, och som dressyrdomare får man inte dra ner poängen för en sådan rörelse”störning” som Anton har.
Under hoppmomentet och terrängmomentet som bedömdes av Ragnar Bengtsson och Fredrik Bergendorf så fick alla tre hästarna väl godkänt, och jag fick några riktigt bra tips av Ragnar. En man som kommer figurera mer i mitt team framöver.

När väl uttagningen gjordes kom jag med, med alla tre hästarna, så det är bara för mig att välja vilken som skall få gå träningarna framöver. Känns riktigt kul att alla, för dagen, verkar ha potential som fälttävlanshästar. härifrån har det blivit vila för dem, (nästan) två välförtjänta månader.

Vad har hänt mer? jo, Pelle är såld.
Han gick ju helt magiskt bra i Hermanstorp där han debuterade CNC1* med bravur, därefter gjordes en besiktning och han var hur fräsch som helst. Nu har han hamnat hos en mycket ambitiös fälttävlans-tjej, som jag tror kommer plocka fram det bästa hos honom och lite till. Det ska bli så kul att följa deras resa tillsammans!

Dessutom är även Hjossan såld, detta till en fantastik tjej i Helsingborg, och jag tror att häst och rttare kompletterar varandra väldigt bra i det här fallet. Även om jag kommer sakna att tävla och träna henne, för WOW vilken känsla hon gav sista tävlingen. Dubbelt felfritt i Askim, och dessutom debut i 120cm. Helt felfritt, och så hinderklok! Man glömde lätt att hon bara var fem år.

Sedan har jag tagit hem mina två tvååringar, Kevin och Mårten för att påbörja deras inridning.
Än så länge har det gått bättre än bra, båda har haft sadel på sig och bryr sig inte alls, det är som att de var födda med den på.
Mårten har jag till och med vågat sitta upp på, Kevin däremot behöver nog en gång till med jobb från marken.

Utbildningshästen Vegas har åkt hem efter tre mycket roliga månader. Jag åker nu istället hem till dem och fortsätter med coachning och ridning när det behövs så han ska fortsätta sin utveckling framåt. Istället för Vegas har jag fått hit ett 11 årigt sto e. Cagancho, hon har gått 130cm hoppning under 2016 och jag ska nu få träna och tävla henne en tid innan hon ska säljas. Målet här är alltså att hon ska gå som fälttävlanshäst. Cahlima som hon heter ska jag ta ut på dressyrbanan nästa vecka, vi ska rida en LA:3 i Olsegården.

Luddan och Kvadden är nu igång och jag har tränat två gånger för Ragnar med Luddan, det har gett otroligt mycket och förra veckan satte vi vår första nolla i hoppningen. vi blev placerade i 120cm i Björbäck. en placering som i mina ögon är blågul!
Båda hästarna var sedan även med i Falkenberg och gick två dagar med dressyr, vilket var oerhört nyttigt.
För Kvaddens del så var han så mycket bättre dag två, och fick då med sig en 4e placering hem i MSV C, medan Luddan tyckte att dressyr två dagar var helt onödigt och gick därför varannan punkt bra, och varannan riktigt dåligt.

Hem och öva säger jag bara!
Nu härnäst är det Falsterbo som hägrar, därefter dressyrtävling i Olsegården för Kvadden Luddan och Cahlima.

Publicerat i Dairy | Lämna en kommentar

Fälttävlanstävling i Össjö

Klockan ringde 02.30 och jag fick nästan dra upp både Sara och Anna ur sängarna.
Trötta och allmänt sömndruckna efter tre timmars sömn packar vi ihop oss i bilen och kör till stallet.
Det är tacksamt att ha hästar som är både morgonpigga, eller rättare sagt nattugglor, och nyfikna på nya upptåg. Klockan 03.00 är alla fyra hästarna lastade och klara och vi rullar ner mot Ängelholm för fälttävlanstävling i Össjö.
Då startfältet var ganska litet behövde jag vara tidigt på plats för att hinna gå banan innan min första start och jag visste att tidsschemat var tight.

Fyraåringarna var på plats för att gå sin första hela fälttävlan. H90.
Först ut var jag och Anton, 8.00, inleder med en halvvinglig dressyr, och ett par missar, landade på 61%. Därefter var det byte av sadel och dags att hoppa fram.
Hoppbanan bestod av 8 hinder och 9 språng.
Han inleder med att hoppa helt suveränt över ettan, därefter var det ytterligare saker att titta på så han river tvåan grovt. Fortsätter sedan banan bra, och river ytterligare ett hinder i slutet av banan.
Enligt mig, en väldigt bra debut på utomhusbana!
Jag själv hade tippat på att Anton inte skulle orka mer än dressyr och hoppning för dagen så gissa om jag var förvånad när jag senare på dagen sitter upp för att värma till terrängen och han är pigg och taggad för nya uppgifter.

Terrängen var enligt mig relativt svår, ganska stor i kuperad terräng, men ändå väl avvägd för att vara en H90.
Anton går ut som ett nyligen avfyrat skott och hoppar banan felfritt med stort självförtroende, med endast ett par sekunder över tiden.
Det kändes helt fantastiskt att han mognat så mycket på otroligt kort tid . Han har hittat en riktigt bra galoppkvalitet för att ta sig an terrängen. Och även fast jag rider utan klocka nu för tiden i terrängen så hittade vi ett bra grundtempo. Så den dagen vi galopperar genom vattnet så går han in på tiden.
1705-0354-ossjo-XC--SaG-Anton

1705-0302-ossjo-XC--SaG-Anton

1705-0309-ossjo-XC--SaG-Anton

Näst ut för dagen var Empe, som går in och gör en mer stabil dressyr än Anton, även här några små missar, men helt klart godkänt. 62% blir hans resultat efter första momentet.
Därefter är det hoppning och mina förväntningar var ganska höga, jag visste att hinder nr åtta kunde vara ett tittigt sådant för mina fyraåringar, men Empe har ju varit så enormt kaxig hittills så jag funderade inte ens över det hindret när det gällde honom.
Han kommer in och hoppar fantastiskt till och med 4b. Sedan blev han matt. Första gången hittills jag upplevt att han blev trött.
Han petar hinder nr fem och sju. och sedan låtsas han vara rädd för hinder nummer åtta. Så i någon form av slalom-slowmotion-galopp kravlar vi oss över hinder nummer åtta, som han då river. 12 fel ut från hoppbanan, inte ett förtjusande resultat direkt, men läraktigt, och det är ju just det livet handlar om för unghästarna.

På framhoppningen till terrängen är Empe kanonfin och de timmar han fått vila i trailern har gjort gott.
Jag får positiv feedback om att jag sitter på en riktigt fin häst av en av de medtävlande, alltid roligt att få höra!
Väl ut ur startfållan så är han jättespänd, och den där slalom-galoppen hänger i ett par, tre hinder. Sedan släpper det lite mer.
Han hoppar otroligt stort över hinder nummer 6 & 7, så väl framme vid hinder nummer 8 hinner jag känna att han är mentalt blockerad. Han kastar sig åt sidan och jag stannar upp, fattar ny galopp och rider an igen, inga problem och hoppar den svåra linjen mellan 8 & 9 klockrent. Resten av banan flyter på betydligt bättre.

1705-0407-ossjo-XC--SaG-Empe

1705-0422-ossjo-XC--SaG-Empe

Tredje hästen ut, och sist i startfältet var Tassen, han gör en jämn och bra dressyr, med undantag för bockningar i mellangaloppen i båda varven. Får en ett resultat på 65%. In på hoppbanan känns han så avslappnad och fokuserad att jag inte riktigt rider utan blir mer som en passagerare. Hinder nummer tre är ett räck med en blå planka i, som enligt Tassen då var jättekonstig. Han stannar upp och kastar sig åt sidan, och eftersom piloten inte riktigt var på hugget så hann jag inte parera honom. En andra anridning och han hoppar över felfritt.
Därefter så får jag ett nedslag på hinder 4b då han kom lite nära, samt att han till hinder nr åtta blir tittig på samma sätt som Empe, men nu var jag mer närvarande själv och parerade honom hela vägen fram. Dock blev det inte en optimal anridning och han rev, hela hindret.
Så med ett stopp, två rivningar och tidsfel så kan ni alla räkna ut att vi la oss allra sist i resultatlistan efter dressyr och hoppning.

När det sedan var dags för terräng så gick han som tåget! Något spänd de första sprången men med bra galopp. Han levererade en felfri runda och avancerade ett par snäpp.

Summan av det hela är att mina fyraåringar har presterat helt fantastiskt! de visar att de är små krigare allihopa, på sina olika sätt. Nu har de en sak kvar att göra innan det blir lite sommarlov för deras del.
1705-0541-ossjo-XC--SaG-Tassen

1705-0560-ossjo-XC--SaG-Tassen

1705-0580-ossjo-XC--SaG-Tassen

Sist ut för dagen var Pelle, och veckan som varit har han inte fått gå dressyr inomhus utan han är riden ute, både på ridbana och i skogen, eftersom han i Gärds taggade igång alldeles för mycket.
Det är en helt ny häst vi lastar ut för dagen, Han är lugn och koncentrerad och jag har fantastisk känsla på framridningen. In på banan levererar han ett riktigt bra travprogram, lägger in en liten taktmiss i skritten, fortsätter sedan traven riktigt bra och belönas med flera 7’or och 7,5’or. Galoppen inleds också med 7,5. Men när det är dags för längning kan han inte hålla sig längre utan busar till det. Han sansar sig sedan och levererar åter igen en riktigt bra förvänd galopp, denna gången åt höger. Vi avslutar sedan programmet med en bra trav, men en sned halt.
Inför hoppningen ändrade vi också taktik då vi upplevde honom nonchalant under förra tävlingen då hindren kändes för låga. Så vi hopar fram flera språng på låga hinder, därefter går vi in på banan.
Han hoppar hinder 1-7 riktigt bra, blir lite spänd i anridningen mot hinder nr 8 och river den, sedan tyvärr även ett nedslag på hinder nummer 9.

Det känns som att vi är på helt rätt väg med Pelle för att ha ett bra koncept i vår uppvärmning för att kunna prestera så bra som möjligt. Det ska bara befästas.

Terrängstart. Även Pelle lite spänd de tre första hindren, sedan var det som bortblåst och han levererade en suverän runda inom tiden. Här finns inte så mycket mer att säga. Han är otroligt kvicktänkt, hinderklok och täcker upp distanserna bra.
Nu blir det steget upp i 1* klass. 1705-0615-ossjo-XC--SaG-Pelle

1705-0660-ossjo-XC--SaG-Pelle

1705-0672-ossjo-XC--SaG-Pelle

Publicerat i Dairy | Lämna en kommentar

Den efterlängtade clinicen för Patrik Kittel

Nu sådär ett par dagar efter clinicen har jag kunnat smälta det som faktiskt hände.
Jag såg det direkt som ett nederlag och var väldigt besviken över situationen som jag hade så höga förväntningar på.
För er som inte var på plats och såg hela händelseförloppet så ska jag ge er en liten förklaring.

03-1705-1707

Arrangemanget ägde rum i Billdals Ridklubbs stora ridhus. Dressyrstaket, blommor, skärmar, projektorer, högtalare och publik. Clinicen hade allt.
Jag hade turen att få rida tillsammans med Carl Hedin som är en otrolig glädjespridare, precis som Patrik Kittel. Men för oss gick det inte riktigt som förväntat. Carl satt på en otroligt fin femåring och jag hade med min fantastiska Kvadrat, som är så lugn, cool och totalt okomplicerad. Men, efter att ha skrittat fram inne på arenan blev han helt plötsligt jätterädd. Skräckslagen. Inte för publiken utan för de vita skärmarna som stod uppställda längs den bortre långsidan.

Patriks grundplan med att vi skulle fokusera på övergångar, grundridning och kontakten till bettet fick sig en helomvändning.
Om vi säger så här, det är inte alla som har blivit ledda till häst av Patrik, men jag och Kvadden har.
Vi fick fokusera på att få hästarna trygga på banan, även Carls häst var otroligt spänd.

04-1705-A053

För publiken blev det istället en lektion i Patriks sätt att få hästarna trygga och lita på sin ryttare, hur man hanterar problemlösning, för visst har vi alla stött på dessa problem i våra hästliv.
För mig lärde jag känna en sida hos min häst jag aldrig sett innan. Min annars så okomplicerade häst var fruktansvärt rädd och ville bara fly till en början, och det var inte bara en gång han stod på bakbenen.

04-1705-A143

Nyckeln vid sådana här situationer enligt Patrik är att få hästen trygg och avslappnad på den delen av ridbanan där den inte är rädd eller spänd, för att sedan, genom att rida volter som successivt förflyttas mot det läskiga, att sedan därifrån rida svag öppna samt skänkelvikning, och att ha hästen ställd ifrån det den är rädd för, och på så vis få den att passera det som är obehagligt. Men att göra detta långsiktigt, man kanske inte kommer förbi det läskiga idag, kanske inte imorgon heller, men man kanske kommer något närmre steg för steg.

Jag och Kvadrat lyckades emellanåt att visa de kvalitéer vi besitter, men långt ifrån allt kom fram. Det hela blev kanske inte riktigt vad jag hoppats på, men det blev slutligen ett väldigt bra träningspass för oss i miljö, tålamod och förtroende.04-1705-A249

04-1705-A027

04-1705-A022

Jag skulle gärna vilja återuppta det här ridpasset för Patrik, och hoppas att den möjligheten ges längre fram.
Det viktigaste budskapet i det hela är att man kanske inte alltid har en bra dag, det gäller både häst och ryttare, och då får man träna utifrån de förutsättningar som finns. Skapa trygghet och harmoni i samband med din häst, det är inget som kan tvingas fram.

Ett stort tack till Dressage Tour och SAAB för att jag fick vara med.

Publicerat i Dairy | 2 kommentarer

På hemligt uppdrag

I tisdags, vid lunchtid åkte jag och Kvadrat upp till Stockholm för att under närvara vid ett event. Fördelen med att åka dit upp är att jag får träffa Linnea, hennes soffa har nästan blivit mitt andra hem.

Kvadrat stod uppstallad på Drevinge Gård, där han trivdes minst lika bra som hemma, vi passade dessutom på att ta en skrittrunda barbacka i den helt underbara naturen kring stallet. Vi tittade på både hjortar och änder, och med de ridvägarna gick det ju inte heller att bara hålla sig till skritt. Det blev både trav och galopp, och ett litet skutt över en tallkvist. Jag tror nog bestämt att det här är det som kallas vardagslyx.

Allt kring eventet genomfördes under hela onsdagen, från tidig morgon till kväll. Det bjöds på många skratt, flera nya situationer och erfarenheter, samt en och annan ny bekantskap.
Helt klart en av de roligaste dagarna i mitt liv, och att det dessutom var strålande sol hela dagen gjorde det hela inte sämre.

20170503_090416

Mer information kommer längre fram, men något jag kan avslöja är att Kvadden tappade en sko, och att få tag på en hovslagare i Stockholm, mitt på dagen med tidsnöd var inte lätt. Rent utav omöjligt.
Efter flera telefonsamtal, röstsvar och sms, hamnade jag till slut hos K1, där jag bistods med hovslagar-utrustning och kunde slå på skon själv.
Tack för att ni är så hjälpsamma!

Publicerat i Dairy | Lämna en kommentar

Valborgshelgen, dag 3.

Första maj, stilterräng på Hermanstorp. Kan det bli bättre?
Ner åkte jag med mina tre fyraåringar för att hoppa ST80. Det var jag och Nenne med sin fyraåring som fyllde ut klassen. Ett högklassigt startfält med andra ord. Fyra ekipage, en vinnare.

Först ut av mina var Anton, som jag medvetet valt att starta först i hopp om att han skulle vara trött efter start så han kan stå och sova på trailern.
Jag hade det ganska stressigt tidsmässigt eftersom jag tagit fel på klockan innan jag åkte ner, men tack vare snälla mammor och bra banpersonal hann jag både anmäla mig i sekretariatet, gå (läs springa) banan, veterinärbesiktiga och rida fram innan start.
Anton kämpade på bra och löste det mesta helt galant. När vi kom till hinder nummer 8, en nybyggd soffa med röd tejp på tog det stopp. Den var ganska läskig men på andra försöket hoppade han den fint. Därefter kom vi till ett nedhopp, som han ville kika lite extra på. Vi stod och trampade lite för länge och bedömdes med två stopp innan han vågade skutta ner, därefter tog han vattnet och den sista lådan galant. Tyvärr så innebar dessa stopp att vi blev uteslutna, men vi fick ändå muntlig kritik som innehöll bland annat att han för dagen är mycket spänd, och inte tar hjälperna. Att han med mer erfarenhet kommer att bli bättre, och att det finns en lätthet i galoppen när han slappnar samt att han hoppar väl över hindren.
1705-9614-HKRK-SaG-Anton

Näst på tur var Tassen, som jag själv tippat som segrare av mina tre hästar.
Han gjorde en riktigt bra start, bjöd på fina språng och bra känsla. Även om han kom något nära någon gång så visade han att han kan tänka själv.
Omdömet blev riktigt bra från Anne som dömde alla fyraåringarna, han fick plus för sin galoppkvalitet, hopptekning, inställning och acceptans av hjälperna. fick grundbetyget 7.9, och minus 0.1 för en sekund över tiden.

1705-9699-HKRK-SaG-Tassen

Sist ut av mina hästar var Empe, kaxig som alltid och gick ut i terrängen som han aldrig gjort annat. Han visade riktigt bra hoppförmåga på flertalet hinder och jag fick en skjuts framåt i landningarna när han öppnade upp bak.
Även han fick riktigt bra omdöme och ansågs vara en potentiell häst för fälttävlan.
Anne öppnade feedbacken med, ”Här har vi fått se en Kejsare, och nog tror han allt att han är en Kejsare också”, därefter fortlöpte omdömet som innehöll, häst med bra hinderattityd, galoppförmåga, bra språngkurva, men landar något tungt/djupt emellanåt, men det rättar till sig när han förstår att han inte måste hoppa så högt. Betyg 8.1 och seger i TH80.
1705-9813-HKRK-SaG-Empe

Hur det kan se ut när hästen hoppar högre än vad man själv räknat med.

Hur det kan se ut när hästen hoppar högre än vad man själv räknat med.

Publicerat i Dairy | Lämna en kommentar

Valborgshelgen, dag 2.

Dagen som jag längtat efter sedan Augusti 2016.
Första fälttävlanstävlingen för året, obeskrivlig lycka.
Gärds, en mycket bekant tävlingsplats, och både jag och Sofia var laddade för dagens soliga tävlingar. Tyvärr var även Pelle taggad, han kunde inte riktigt hitta sinnesro inför dressyren, lycklig för att han visste vad som skulle komma senare under dagen.
En mindre bra dressyr, och en nonchalant banhoppning gav inga låga straff direkt. Han räddar såklart upp situationen genom att vara helt galet fin i terrängen, som var en ganska svår och knixig H100. Han Avancerade upp från tredje sist till övre halvan av resultatlistan.
1704-8784-Gaerds-SaG-Pelle

1704-8895-Gaerds-SaG-Pelle

1704-9154-Gaerds-SaG-Pelle

Kvadrat var även han glad att få vara med och han fick gå CNC1*. Inledningsvis några småmissar i dressyren som ex. galoppombyte i den förvända som inte belönas högre poäng, gjorde att jag inte var helt nöjd med vår insats när jag skrittade av banan.
I banhoppningen hoppade han som en kung, synd bara att piloten åkte häst i svängen mellan ettan och tvåan, så ett nedslag på hinder nr två.

Jag upplevde mig själv ganska ringrostig ut ur startfållan i terrängen och kom lite kort de första sprången, sedan hittade jag en bättre växel och kom igång i rätt tempo. Resterande del av banan flöt lekande lätt. Vi avancerade från 19e plats till åttonde och fick pris med oss hem.

Nu är säsongen igång på riktigt!1704-9292-Gaerds-SaG-x2

Publicerat i Dairy | Lämna en kommentar

Valborgs helgen, dag 1.

Det har varit en hel del körande för min del med alla hästarna som ska träna och tävla på olika orter, så även under valborgshelgen.
Jag började under lördagen med att köra ner till Halmstad och tävla dressyr med fyraåringarna.
Skedala arrangerade lokal dressyrtävling och jag red LC:1 med alla tre, vädret var mycket varierat och bjöd på ömsom sol ömsom regn och blåst.
Det var första gången de fick gå dressyr utomhus, bortsett från de pass jag ridit i vår paddock här hemma. Det var väldigt nyttigt och mycket att titta på. Framridningen var på gräs och tävlingsarenan var på grus.
Tassen var först ut och skötte sig bra, det kändes som att jag hittade ett bra framridnings-koncept på den stora framridningsbanan. Det blev ett par mindre missar och slutade på 65%.
Därefter var det dags att byta häst, och då även prova om träningen gett resultat för Anton, dvs att stå ensam på trailern.

Jag lastar Tassen på bilen, och tar ut Empe från trailern. Jag hade ca en timme mellan starterna och kände att jag det var gott om tid för att hålla koll på att Anton inte blev stressad på trailern.
Allt går jättebra, en del gnäggande och skrapande men sedan lugnade han ner sig och stod tyst och åt. När jag klätt på mig och Empe börjar jag sakta gå från trailern, stannar ca 20 meter bort för att hålla koll på Anton. En stund går det bra, och jag har tänkt sitta upp, men då får han fnatt och försöker hoppa över bommen i trailern.
Note to self: Träningen inte helt befäst.
Ber en snäll mamma hålla Empe, tar ut Tassen och in med honom på trailern. Det finns åtminstone en fördel i allt strul med Antons panikattacker, och det är att alla hästarna är lättlastade och gärna går på nästa fordon utan att ifrågasätta, och står ut med Anton.

Väl uppe i sadeln inser jag att klockan hunnit springa iväg, ungefär lika snabbt som Empe sprang iväg med mig på framridningen.
Uppvärmningen blev för kort och det var inte riktigt jag som hade kommandot under den delen av mitt ridpass. Empe går ändå in och presterar bra. Eftersom han var väldigt pigg och ganska stark för dagen, något som jag saknat tidigare, att han är pigg alltså, så blir det en hel del missar. Resultatet, 63%.

Sist ut både i klassen och av mina hästar, Anton, som inte stod högt upp på min favoritlista för dagen, är varken knoppad eller borstad ordentligt och jag hinner tänka tanken att han borde egentligen inte ens få komma ut från transporten.
Anton är en känslig häst och han var mycket spänd, jag lägger därför tid på att skritta fram mer än att trava och galoppera.
Jag joggar honom några varv och tar en galopp åt varje varv.
Inne på banan slappnade han av och jag hittade en väldigt skön känsla och jag hinner till och med njuta lite, även om jag skämdes för att jag red runt på en häst med ”russ-man”.

Jag skrittar bort och lastar in, byter om och tar på mig gummistövlarna eftersom regnet är ihärdigt. Jag promenerar bort mot sekretariatet och tar fram telefonen för att kolla vad Anton fått för resultat, i vanlig ordning börjar jag kolla nerifrån, men kan inte hitta honom. Tanken slår mig och jag blir iskall, var det så dåligt att hans resultat inte räknats? När jag nästa är framme för att hämta mina protokoll hör jag i högtalaren att jag kallas till prisutdelning. Fjärdeplacerad av 10 placerade.
Helt chockad, 69% och fjärdeplacerad av 40 starter med min fyraåring.

Där stod jag i regnkläder bland alla tävlingsklädda placerade, lycklig, snopen, chockad, glad och förvånad.
Jag fick ur mig ett litet ”Ursäkta, jag trodde inte det kunde gå så bra”.

Jag med Empe

Jag med Empe

Publicerat i Dairy | Lämna en kommentar

Hoppning på kära NHRK.

Söndagen den 23e April åkte jag ner till min kära gamla arbetsplats, visserligen är jag där i stort sätt en gång i veckan fortfarande och har ett gäng elever. Men denna dagen var det hopptävling på gång, något Nordhallands Ridklubb inte haft på flera år.
Jag tycker att det är kul att de är på väg igång igen då de är en av få klubbar i närområdet med bra ytor att hålla tävling på. De har tre paddockar, varav en liten (20×40) intill ridhusen. De har två bra och stora ridhus, det minsta är 20x60m.
Hinderparken var uppdaterad, så nya fina hinder, mycket bra och trevlig personal, det blev nästan för bra ett tag på framhoppningen. Bra banor och bra underlag, om jag ska vara kritisk kanske det skulle ha varit vattnat lite till inför tävlingen.

Kvadden och Hjossan var med, och inledningsvis startar jag Kvadden i 110cm, han hoppar inte riktigt lika fint som i Trollhättan, utan var spänd i grundomgången och jag kommer inte till så bra ridning, men i omhoppningen släpper spänningarna och han går som tåget, vilket leder till seger i klassen.
Denna gången slapp han prisutdelningen eftersom jag redan satt redo på Hjossan för att ha henne redo för sin start.

Hjossan gick även hon 110cm, avdelning B eftersom hon bara är fem år.
Hon uppförde sig riktigt bra, och kändes hur fin som helst. Ingenting av förra veckans lilla incident fanns kvar. På banan fick jag dock två nedslag, det ena var pilot-fel och det andra får hon ta på sig.
På väg till näst sista hindret, en mur, eller så kallat ”titthinder” så visste jag att distansen var kort, och Hjossan är storgalopperad. Så väl in på linjen så tar jag en lite för skarp halvhalt och stör henne, vilket resulterar i att hon blir ”tittig” och hoppar åt sidan i anridningen. Jag lägger då en volt och gör en ny anridning och hon hoppar hur obekymrat som helst. Onödigt, men läraktigt.

Avslutningsvis startar jag Kvadden i 120cm, och han är helt fantastisk att rida fram till hinder nummer 7A. Anridningen var lång och kombinationen låg fristående på diagonalen, han laddar på och är riktigt på hugget fram till hindret, medan jag försökte hålla i bromsen, lite väl länge. Väl framme kommer vi i en alldeles för kort distans och den normala hästen hade stannat, men inte Kvadden. Han hoppar tappert över, men river, och tar sig sedan ut ur kombinationen felfritt.
Han är en hjälte, och jag är troligt tacksam över att ha en sådan härlig och schysst häst, men jag borde ha gjort ett bättre jobb.

Nu laddar vi för första fälttävlanstävlingen i Gärds den 30 April.

Publicerat i Dairy | Lämna en kommentar

Om inte OM hade funnits.

Som vanligt i mitt liv går dagarna otroligt fort, och det hinns sällan med att sitta ner och skriva om vad dem egentligen innehåller, så återigen kommer det här en uppdatering från sista tidens tävlande och tränande.

Helgen den 16-17/4 var jag och Sofia i Trollhättan för att tävla. Med mig på söndagen hade jag Pelle, Hjossan och Kvadden, och på måndagen var det bara Pelle.
Inledningsvis startade jag Hjossan som nollade sin första start, höjden var 1m. Hon blev dock något spänd då ekipaget efter mig galopperade in precis bakom oss på banan istället för att skritta in. Tyvärr satt de spänningarna i till 110cm, och jag kom inte upp i hörnet där hon blivit skrämd. I det hörnet stod hinder nummer två, så tyvärr fick jag utgå med henne.
Både Pelle och Kvadden gick 110cm, Pelle inleder med en suverän runda, och i omhoppningen är han verkligen med mig. Men tyvärr står nästa ekipage mitt i vägen till andra hinder i omhoppningen. Jag ropar att hon ska akta sig, men hon står helt paralyserad så jag rider i stort sätt på henne, Pelle klarar hindret men i landningen är han helt ”off” och är inte riktigt med mig till nästa hinder och river det rejält.
Jag går av banan, supernöjd med Pelle, men skitförbannad på ekipaget efter mig. Om inte OM hade funnits hade han blivit trea. I 120 var Pelle lika fin. Bedömningen var A0 med Joker, en otroligt rolig bedömning och det är synd att den inte förkommer oftare. tyvärr så petar vi hinder nummer åtta, surt, men Pelle bjöd på en enorm känsla!

Kvadden går in i 110 cm och är helt magisk, han leker runt och klämmer till med en snabb runda som räcker till en andraplats. Lycklig och stolt över min häst som mognat så oerhört mycket i vinter går vi in på prisutdelning. Väl där inne inser jag att det är första gången han får gå med in på prisutdelning, något han tyckte var jätteläskigt. Stackars hjärtat, inte lätt att vara duktig.

Till 120 så bjuder Kvadden på en snabb och klockren runda.
Vägen mellan de två sista hindren var böjt spår med sex lite lugna/korta galoppsprång, min plan A var att komma in över första hindret med lite tempo, rida rakt och låta Kvadden galoppera på med stor galopp på fem språng istället, då han har en enorm galoppförmåga. Plan B var att om han kom något kort på oxern skulle jag hålla ihop på de sex sprången.
Tyvärr så var jag alldeles för laddad och taggad, så när jag kom något kort på oxern försökte jag ändå rida på fem steg ner till Jokern, vilket resulterade i att jag fick ett omtramp och nedslag på Jokern, och inga poäng kvar. Så återigen, om inte OM hade funnits, så hade han vunnit, även OM jag suttit upp och gått på sex galoppsprång.

Dagen efter åkte jag med Pelle för att försöka ta revansch i 120cm samt göra ytterligare ett försök till att kvala till 130 med honom. Men tyvärr så blev det två nerslag, Pelle kändes mör i kroppen efter helgens hoppning, att tillägga var att han även gick en terrängträning på lördagen, så det var inte konstigt.
Han har en enorm kämparglöd och även om han är lite matt i kroppen så går han in och försöker leverera. Otroligt häftig liten häst!

Om inte OM hade funnits, så hade vi alla varit världsmästare.

Publicerat i Dairy | Lämna en kommentar